Ibland kan det vara svårt att få jämna, släta och fina golv. Man har säkert provat en hel del alternativ, men den ojämna ytan eller felaktiga lutningen kvarstår. För att få ett så bra slutresultat som möjligt är grundarbetet mycket viktigt och just flytspackling som är en typ av cement har blivit en av de mest populära och effektiva metoderna för att släta och jämna golv. Det är också vanligt att man flytspacklar när man vill gjuta in värmeslingor i badrummet. Förutom att flytspackling resulterar i ett jämnt och förstärkt golv, ger det också ett bra skydd mot fukt och dessutom slipper man sprickor och andra tråkiga håligheter i golvet. Det man bör tänka på är att flytspackel inte är avsedd till att vara en egen slityta och därför är det viktigt att man täcker den med en lämplig beläggning såsom exempelvis klinker, stenplattor eller parkett.
Vad kostar det?
Vad gäller priset beror det på dina behov och vad som önskas. Är det större golvytor som behöver flytspacklas? Då kanske det är bäst att låta en entreprenör stå för all det stora arbetet och det kan kosta ungefär 18 000 kronor inklusive materialet och arbetet. Givetvis är priset en fingervisning och som tidigare nämnts kan det variera beroende på var i landet du bor, vilken entreprenör du väljer att anlita samt priset på flytspacklet som entreprenören väljer att använda.
Skulle du däremot välja att utföra arbetet själv så går kan man om man vill komma riktigt billigt undan, genom att köpa en dunk flytspackel på en bensinmack för 30–50 kronor. Priset beror väldigt mycket på vilken kvalitet du är ute efter. Annars får man räkna med ungefär 150–200 kronor per tjugokilossäck spackel. Behöver man 30 säckar spackel får man alltså vara beredd på att lägga ut runt 5000 kronor.
Vad har man för underlag under flytspackeln?
Det finns många olika underlag där man kan använda flytspackel
Exempel på underlag under flytspackeln
- betong
- spånskiva
- isoleringsskivor såsom cellplast
Oavsett vilket alternativ man har som underlag bör man alltid tänka på att det ska vara helt rent, torrt och fritt från både sprickor och stigande fukt.
Flytspackel på betong
Betongytorna bör vara rengjorda och även dammsugas noggrant. Finns det limrester kvar bör dessa tas bort med hjälp utav exempelvis en barkspade eller slipmaskin.
Flytspackel på spånskiva
Även här bör man vara noggrann med att dammsuga upp allt eventuellt spån och lös damm som kan förekomma. För en bra grund och stabilitet bör man vid en spånskiva som underlag även använda armeringsnät. Idag går det att köpa spånskivor som är till för vattenburen golvvärme, men då får man tänka på att dessa kan vara något försvagade och därför kan det ibland behöva förstärkas innan man sätter igång med flytspacklingen. Är man osäker kan man alltid fråga en trävaruhandel.
Flytspackel på isoleringsskivor såsom cellplast
Dammsug noggrant och se till att ytan är fri från olika partiklar. Väljer man isoleringsskivor som underlagsalternativ behövs ingen fästprimer, utan man kan köra direkt med armeringsnätet för att sedan påbörja flytspackla.
Hur tjockt ska man flytspackla?
Hur mycket man ska flytspackla beror på hur ojämnt golvet är, samt hur mycket som faktiskt skiljer sig i rummet i dagsläget. Det är därför bra om man med hjälp utav ett vattenpass mäter för att se var golvet är ojämnt och hur mycket som faktiskt skiljer sig. Det som brukar rekommenderas och som också är vanligast när man flytspacklar är en tjocklek på 4 mm. Därför bör lagret på det allra tunnaste stället på rummet inte överstiga detta. Det kan vara svårt att hålla koll på höjden man spacklar och ett bra alternativ är att införskaffa sig nivåpinnar som man klipper av i rätt längd och placerar ut på golvet där man ska spackla.
Om man är osäker på hur mycket flytspackel som kan behövas under arbetet kan man räkna med att det kommer att behövas minst 1,8 kg pulver per kvadratmeter och millimeter tjocklek. Om ett golv är exempelvis 1m² och ska spacklas 10 mm kommer det alltså att behövas ungefär 18 kg pulver. Om tanken är att lägga elektronisk golvvärme så brukar man rekommendera en flytspackelnivå på 15 mm och detta ska då vara från det minsta stället. Om det är vattenburen golvvärme är det antingen 15 mm ovanför själva slangen eller 30 mm flytspackel som gäller. Kort sagt, tjockleken på flytspacklet beror på ens egna behov och hur man planerat att man vill ha det.
Vilka olika typer av spackel finns det?
När man fyller ut håligheter, skarvar som kan förekomma på ytor och sprickor talar man om spackel. Idag finns det flera olika alternativ att välja mellan när det gäller spackel, valet beror på vad du har tänkt att du ska använda det till. Just flytspackel är en form av spackel som man använder inte minst i badrum och det brukar även kallas för självutjämnande spackel.
När man bygger eller renoverar exempelvis ett badrum är det viktigt att tänka på att alltid försöka använda samma produkter från samma fabrikat. Anledningen är för att ett badrum också har produkter som kompletterar varandra och om man därför skulle använda en mix av olika fabrikat så finns det en chans att både väggarnas och golvens egenskaper försämras. Nedan följer exempel på olika typer av spackel som finns ute på marknaden;
- flytspackel
- grovspackel
- mediumspackel
- finpackel
- rullspackel
- våtrumsspackel
- golvspackel
- utomhusspackel
Flytspackel
Flytspackel – Används när man arbetar med badrum och vill jämna ut ett antingen gropigt eller ojämnt underlag. De tre vanligaste typerna av flytspackel är; flytfix (används vid klinkergolv) fiberarmerad flytspackel (leder värme i värmegolv) och lättflytande flytspackel (hälls ut på ett golv och resultatet blir en vågrät, slät och fin yta.
Grovspackel
Används inomhus för väggar och golv. Den har en god fyllförmåga med en grovkornig massa och är avsett för att laga och spackla i tjockare skikt på exempelvis puts och betong. Kan också användas om man har djupare håligheter.
Mediumspackel
Denna typ av spackel är ett utav de vanligaste och anledningen till att många väljer just mediumspacklet är för att den är flexibel och passar vid många olika tillfällen. Jämfört med grovspacklet har denna typ lite finare korv och används som allroundspackel vid grundarbeten på vägg och tak.
Finspackel
När man som husägare har höga krav på att få riktigt släta och fina ytor på väggar och tak, är finspacklet det rätta alternativet. En fördel med finspacklet är att den är lätt att arbeta med när det gäller spackling av skarvar mellan exempelvis gipsskivor.
Rullspackel
Med detta alternativ av spackel kan man enkelt applicera och arbeta med en roller och den passar därför bra vid bredspackling. Det finns både rullspackel som är mediumgrovt och grovt, beroende på vad som önskas.
Våtrumsspackel
Det här spacklet är speciellt framtaget för att kunna arbetas med i våta ytor såsom ett badrum. Det används till väggar och tak med syftet att släta till det ordentligt så att det blir jämnt och fint innan det är dags för ytskiktet att läggas på.
Golvspackel
Innan en golvinläggning är det vanligt att man vill jämna ut undergolvet och därför är just golvspacklet ett bra alternativ. Den har en god torkningsförmåga och jämfört med de spackel som är till för väggar och innertak, tål den en något högre belastning.
Utomhusspackel
Precis som namnet antyder, används detta alternativ utomhus. Den är alltså speciellt framtagen för att klara av större påfrestningar och därför bör man undvika att använda inomhusspackel för arbeten utomhus.
Inlägget Allt om att flytspackla golv dök först upp på .