Varför ska man dränera huset

Att dränera husgrunden är nödvändigt för hus som inte har en fungerande dränering kan utsättas för fukt, mögel och vattenskador. Källaren som sådan kan förutom orsakande av fuktskador i källaren också skadas genom sättningar i marken och orsaka indirekta skador såsom rostskador på äldre rör och armering.

Dränera platta på mark eller källare

De flesta som ska dränera om ett hus har en källare, men långt ifrån alla.
Mycket av innehållet i denna artikel behandlar dränering av källare. Delar av innehållet gäller också för platta på mark.
Klicka här för att komma till det stycke i artikeln som specifikt behandlar en dränering av en platta på mark.

Dränering utifrån med dräneringsskiva

Måste du dränera din husgrund – är det värt pengarna

För att svara på frågan om du måste dränera om din husgrund och om detta är värt pengarna måste man besvara frågan om vad du vill använda källaren till. Om din källare i huvudsak ska användas som tvättstuga och för att förvara olika saker så är det inte säkert att investeringen varken behövs eller är värt det. Men om du är ute efter att få en torr källare som dessutom ska vara isolera och fuktfri så är det väl värt att göra investeringen. Självklart beror också behovet av att dränera om källaren på vilka problem du upplever att du har.

Det finns ett antal tecken på att man behöver dränera källaren. Antingen kan dränering saknas eller så är den uttjänt. I båda fall behöver man åtgärda dräneringen.

• Allmänt fuktigt i källaren
• Läckage av vatten i källaren från väggarna
• Vatten eller fukt kommer in från källargolvet
• Mögelproblem i källaren

Frågor och svar relaterat till om du behöver dränera om din källare.

Läckage och vatten rinner in i källaren från väggarna

Ett vanligt tecken på en otillräcklig dränering är att vatten rinner in i källaren. Då saknas dräneringen, är otillräcklig eller så ligger dräneringen inte tillräckligt djupt. Då kommer vatten kunna ta sig in i källaren via väggarna.

Här är frågor och svar relaterat till vatten läckage in i källaren.

Vatten eller fukt kommer in från källargolvet

Det måste inte vara så att du har ett jätteproblem. Du kan om källaren inte ska användas för permanent boende mycket väl torka ut källaren tillräckligt med en avfuktare. Men utan att ha en fullgod dränering så har vattnet troligen förutsättningar att ställa till problem även i framtiden. Även grundvattnet spelar in och frågan är har högt grundvatten går. Det är en viktig faktor när man ska bygga ett nytt hus framförallt. Om du har ett permanent problem med högt grundvatten så är det viktigt att man har en dräneringspump också som pumpar bort vattnet som når din källare.

Tecken på mögel i källaren

Det är tyvärr vanligt med mögel i källaren. Källaren är precis som badrum och vindar speciellt drabbade. Ironiskt nog börjar ofta bevärande mögelproblem när man försöker åtgärda ett annat problem, nämligen dåligt isolerade källare. Det är ofta en ogenomtänkt och eller felaktigt isolering av källaren som problemen börjar.
Många som misslyckas med dräneringen eller tilläggsisoleringen får istället instängd fukt eller sämre ventilerad källare och det blir en bra grogrund till mögel.

Ett vanligt dräneringsprojekt – ingående delar

Ett fullständigt dräneringsarbete innebär arbete och kostnader för

• inköp och offerter på dränering från materialleverantörer och entreprenörer
• grävning och markarbete
• arbete för att dränera husgrunden isolering mm
• återfyllnad
• återställning

Ta in offert på dränering

Precis som med många andra byggprojekt är det bra at skaffa sig en helhetsbild kring vad det kostar. Ta in några offerter. Jag rekommenderar starkt att man tar in offert på arbetet och materialet för sig. Min absoluta erfarenhet är att du inte köper materialet billigare via hantverkarna. Tvärtom. Eventuell rabatt de får från leverantören tar de oftast hand om själva.

Därför ska du, som regel, försöka bryta ner materialet och arbetet. Dvs du tvingar leverantören att visa dig kostnaden för materialet. Och om du finner materialet högt prissatt, ta in en offert separat på materialet. Du finner en sådan leverantör här exempelvis.

Frågor och svar om dräneringsofferter
Här har vi samlat frågor som rör själva offertprocessen.

Gör en snabbkoll varifrån fukten verkligen kommer

Undersök om du verkligen har fuktproblem i källaren.
Du kan undersöka om du har fuktproblem i din källare och vilken typ av problem du har genom att göra ett test. Fäst en plastbit som är stor som 100 cm x 100 cm. Kontrollera innan du fäster plastbiten med tejp att väggen är torr. Kontrollera efter cirka 14 dagar om det bildats fukt bakom plasten mot källarväggen. Om det har bildats fukt på källarväggen bakom plasten så kommer fukten utifrån. Om det är insidan som är fuktig så kommer fukten inifrån i form av fuktig luft ofta i kombination med kalla väggar.

Dränera husgrund själv eller anlita markentreprenör

Du kan antingen låta ett bolag sköta hela arbetskedjan från grävning till återställning, inklusive materialkostnader, eller dela upp arbets- och materialkostnader på flera företag och entreprenörer. Med det senare alternativet kan du även själv välja att utföra vissa arbetsmoment, som isolering och återställning. Fördelen med att låta ett bolag sköta allt är smidigheten och det faktum att du lättare vet vem du ska vända dig till om någonting går fel eller dräneringen över tid visar sig vara dåligt utförd. Ansvaret blir tydligare helt enkelt.

Om du väljer att köpa in tjänster från flera olika bolag är det viktigt att du har god dokumentation över vem som gör vad och att du tecknar garantiavtal med samtliga parter, ifall du inte skulle bli nöjd med arbetet efteråt. Nackdelen med att endast använda ett och samma bolag är givetvis att kostnaderna kan bli högre om du inte får en god och prisvärd offert. Du slipper dessutom att oroa dig över huruvida arbetet du eventuellt utfört själv verkligen håller.

Det här behöver du för att dränera källaren

I verktygsväg är det bra att ha följande när du ska dränera din källare

• Grävmaskin
• Spackel
• Putsbräda
• Spade
• Murslev
• Spackel

Följande byggmaterial behöver du för att dränera din källare

• Dräneringsgrus eller annat dränerande material
• Membranskikt (även kallat membranisolering)
• Dräneringsskivor
• Tätmassa
• Cementbruk
• Flytande asfalt
• Asfaltsklister
• Markduk/Geotextilduk
• Dräneringsrör
• Lister
• Diverse tillbehör såsom stift och liknande för att fästa dräneringsskivan, lister mm

Innan du påbörjar dräneringen

Det finns ett antal saker du bör göra innan du påbörjar dräneringen.

• Förbered dig på hur markens beskaffenhet är där du ska gräva. Det sista du vill ha är sättningar i huset och marken runtomkring när du börjar gräva.
• Tala med en specialist innan du börjar för att få råd hur dräneringssystemet. Vänd dig till en markentreprenör, VVS firma, grundleverantör eller liknande för att få tips och råd hur du ska utforma ditt dräneringssystem. Ska rören ledas till en dräneringsbrunn (olika djup – se nedan), dräneringsdike eller ska du leda alla dräneringsrör till kommunens avloppssystem.

På vilket djup ska dräneringsbrunnen vara

Dräneringsbrunnen skall ligga på ett sådan djup att den fångar upp vattnet på ett effektivt sätt. Sedan är frågan hur vattnet ska ta sig därifrån. Om du får koppla på dig på det kommunala dagvattennätet beror på kommunen. Kontrollera med din kommun.

Undvik sättningar – förbered projektet väl

Genom att förbereda markens beskaffenhet, men också projektet genomförande så kan du undvika sättningar. Det är tyvärr inte helt ovanligt. Du gräver ju utifrån under betongplattans nivå.
Därför bör du gräva ut kring källaren i omgångar och inte allt på en gång.
Frågor och svar om sättningar vid dränering
Vi får frågor in till oss om sättningar kring dräneringen. Här är de frågor som är relevanta för dränering och sättningar.

Vad kostar det att dränera en husgrund eller källare

Beroende på vilket alternativ du väljer bör du räkna med att priset för dränering per kubikmeter hamnar någonstans mellan 500 och 2 000 kronor.

Prisskillnaderna kan bli stora, men du kan aldrig hamna så lågt som 500 kronor per kubikmeter om du inte själv utför en del av arbetet. Om du har svåra markförhållanden och det blir svårt för grävmaskinen att ta sig fram på din tomt, kan du räkna med extra arbetskostnader. Om du låter en fackman dränera runt en husgrund på 80 till 120 kubikmeter, kan ett sådant arbete ta någonstans mellan fem och tio dagar. Ett vanligt offertpris idag för ett fullständigt dräneringsarbete på en sådan husgrund är cirka 1 000 kronor per kubikmeter och bör då inkludera grävning, isolering och dränering, återfyllning och grov återställning.

Ett normalpris för ett dräneringsarbete av cirka 100 kubikmeter husgrund landar därmed på runt 100 000 kronor. Då får du givetvis också dra av en tredjedel av dessa kostnader genom ROT-avdraget. Tänk dock på att du inte får skattelättnader för materialkostnaderna och att ROT-avdraget ger en maximal skattereduktion på 50 000 kronor per person och år. Ett exempel på hur ett dräneringsarbete kan läggas upp och finansieras, kan se ut så här. Du har en husgrund på 10 x 10 meter med ett genomsnittsdjup på 1,5 meter. Du har då sammanlagt en yta på 150 kubikmeter att gräva ut och dränera.

De olika avlopps och dräneringssystemen

Den här artikeln är stark förknippad med de olika dräneringssystemen som behövs för att ha en fullgod dränering av huset. Läs därför den här artikeln för att läsa om dessa dräneringssystem som gäller även för dränering av källargrunder. Den här artikeln fokuserar därför fortsättningsvis på de åtgärder man behöver vidta för att dränera just ett hus med källare.

Definiera problemet

Vilka symptom har du? Vad har du för planer med din källare? Är behovet så stort att du behöver dränera din husgrund?

Hur vet man om man behöver dränera?

Har du problem med fukt i din källare idag? Leta efter dessa symptom när du vill se om huset lider av fuktproblem i källaren.

• Mögel och liknande spår efter fukt i källaren. Är väggarna missfärgade eller finns det saltutfällningar. Man kan oftast med blotta ögat se dessa problem men man kan också behöva göra en mögelutredning för att se om möglet är farligt.
• Ett annat tecken är givetvis om det tränger fukt tränger upp i golv och väggar. Har du så stora problem att fukten tränger in som vatten i källaren kan du oftast känna denna vatten med händerna. Är fuktigheten lite lägre men ändå ett problem så kolla med fuktmätare vart Ni får störst utslag.
• Konstig odör i källaren. För den känslige så kan man med rena luktsinnet känna av att det är fuktigt i källaren.
• Tungt att andas. Personer med känsliga luftrör och även fullt friska människor kan känna en viss ansträngning att andas i källare med fuktproblem.
• Om puts eller färg sitter löst och flagnar av från väggen, kan det vara ett tecken på fuktangrepp.

När du väl hittat symptomen, försök identifiera varför problemet uppkommer. Här är några potentiella orsaker som enstaka eller i kombination kan orsaka dina fuktproblem.

• Dåligt genomförd eller obefintlig isolerad källaryttervägg. När en källaryttervägg inte är isolerad så blir källarens innervägg kall. Om då varm luft (från huset exempelvis) möter en kall vägg kan även det skapa fuktproblem. Dessutom blir givetvis källaren i sig kall. Om isoleringen då inte är kapillärbrytande kan man få problem. Vid översvämningar och liknande är hus speciellt utsatta då grundvattnet stiger om man saknar kapillärbrytande material. Då skapas det mycket stort vattentryck mot källarytterväggen. Med tryck menas att marken blir mättad på vatten och vattnet trycks in genom källarväggen. Den som har eller har haft pool vet om detta. Det gäller att hela tiden ha poolen fylld med vatten. Annars är risken mycket stor att grundvattnet tränger in i poolen. Med poolen fylld med vatten så finns det ett tryck mot poolens väggar och det håller emot grundvattnet. Samma tryck som vid poolexemplet ligger på mot källarytterväggen om vattnet tillåts vandra in till väggen på det sättet. Ett kapillärbrytande material förhindrar detta.
• Dåligt genomförd, föråldrad, otillräcklig eller obefintlig dränering. När en källargrund inte är korrekt dränerad så kommer vatten till slut att komma i kontakt med källarens yttervägg och då trycks vatten till slut in genom källaren.
• Vattenavledningen från fasaden är inte tillfredställande utan leds förbi källarytterväggen
• Ditt hus ligger med ett berg som sluttar mot den vägg som har problem.

Dränera om en husgrund – de olika stegen

När man har konstaterat att en källargrund behöver dräneras om så behöver man gå igenom ett antal faser. Dessa steg beskrivs i detalj nedan.

Steg 1: Välj dränerande material

Vi har skrivit en artikel om dränerande material (tvättad singel, makadam etc). Om du är osäker på vilket material som passar just dig bäst så artikeln om dränerande material.

Steg 2: Välj dräneringslösning

• ska isolera källaren
• ska vara kapillärbrytande eller på annat sätt hindra vatten att nå källarväggen

Det som utmärker de nya dräneringsskivorna är att de har en fårad yta på bägge sidorna av cellplasten. Det gör att vattnet som når cellplastskivan leds bort i fårorna i cellplasten utan att behöva transporteras in i cellplasten. Därmed blir cellplasten kapillärbrytande utifrån sett.

Fördelar med dräneringsskivor av denna typ:
1. De isolerar bra.
2. De släpper inte igenom fukten genom skivan och håller därmed källarväggen torr.
3. Fukt som eventuellt vandrar inifrån källaren ut och möter den kapillärbrytande cellplasten leds bort via fåror i cellplasten ner till dräneringssystemet.
4. Dräneringsskivan är, precis som isodrän, enkel att montera. Vissa förespråkar en tvåskiktslösning istället för isodrän men det kräver mer arbete vid monteringen av dräneringsskivan.

Dräneringsskivan ska appliceras på källarväggens utsida, den kalla sidan.

Steg 3: Måste man dränera runt hela huset

Du behöver inte alltid dränera hela huset på en gång. Du kan absolut dränera de mest akuta delarna först. Detta gör givetvis att du behöver ta vissa kostnader flera gånger (etableringskostnaderna). Men det kan exempelvis vara så att man vet att man ändå ska göra om trädgården om några år, ska bygga till etc vilket gör att man vill dränera i etapper.

Här finns historiska frågor från besökare om att dränera i olika steg.

Steg 4: Tänk igenom säkerheten och undvik sättningar

När du ska dränera din husgrunder så tänk igenom säkerheten noga. Det är dessvärre inte ovanligt att dräneringsarbeten leder till olyckor. Det vanligaste problemet som uppstår är att marken eller huset runt ”gropen” blir instabil och leder till olika typer av ras. Du kan också framkalla sättningar i huset om du inte är försiktig.

Här finns historiska frågor från besökare om sättningar efter dränering.

Steg 5: Välja markentreprenör eller dränera själv

Den här artikeln (precis som den här om att gjuta betongplatta) är skriven just till dig som vill göra vissa delar själv. Det går att utföra stora delar av ett dräneringsarbete själv, om man får hjälp från grävmaskin och lastbil för att gräva ut, frakta bort jord och återfylla marken. Många husägare underskattar den stora mängd jord som faktiskt grävs upp under en dränering. Du måste till exempel även gräva under altaner och flytta dem. Stora växter som buskar måste också flyttas. Områden där det förekommer ledningar för el, vatten, avlopp och bergvärme ska grävas ut för hand.

Vid hyrning av grävare och grävmaskin kan du ofta välja mellan ett fast eller rörligt pris. I längden blir det dock ofta billigare med fast pris, eftersom grävarbetet sällan går så smidigt som man först tror, bland annat på grund av stenbumlingar i marken och svåra kabel- och rörledningar. Grävaren ska ha försäkring och ni bör skriva avtal enligt Konsumentverkets standardriktlinjer. Garanti på allt utfört arbete är viktigt och försök även att dokumentera arbetsgången med kamera, så att du har svart på vitt om någonting har utförts mindre bra.

Steg 6: Undersök kommunens förutsättningar

Alla kommuner är olika. Vissa kommuner har dimensionerat sina avloppsnät för att kunna hantera dräneringsvatten och eller dagvatten. De flesta kommuner tillåter dig inte att koppla ditt dagvatten till kommunens avloppsnät. Ta reda på förutsättningarna för just dig.

Steg 7: Undersök det kommunala dagvattensystemet

Steg 8: Undersök den tidigare dräneringslösningen

Många husägare ägde inte huset sist det dränerades och kanske vet de inte ens när dräneringen gjordes. Gamla dräneringssystem slammar dock igen över tid och om huset är äldre 30 år, bör husgrunden dräneras om. Det går nämligen inte att själv undersöka hur tillståndet är för ditt dräneringssystem idag. Du som husägare måste istället ta fram husritningarna, eventuell dokumentation från tidigare husägare över när man senast dränerade, och gå efter husets ålder. Givetvis bör du leta efter de symptom vi beskrivit ovan.
Detta är egentligen saker du bör kolla upp innan du köper huset.

Steg 9: Undersök tomtens beskaffenhet

Det finns många frågor som behöver undersökas gällande din tomt.

• Hur lutar din tomt
• Var kan en eventuell stenkista placeras.
• Finns det brunnar på tomten. Vad är de till för och hur är de kopplade?

Steg 10: Undersöka markens beskaffenhet

Marken bör undersökas noga innan man ger sig på ett projekt som en dräneringslösning innebär. Förhoppningsvis vet man om dessa förhållanden men ibland kan man behöva göra en grundundersökning. Marker på grus- och rullstensåsar är dränerande och då är behovet av ett nytt eller förnyat dräneringssystem ganska litet. Om ditt hus är byggt på mark med en stor andel moränjord kan du ha desto större anledning att se över husets dränering. En faktor till som spelar in är att standarden för hur dränering utförs skiljer sig lite från hur det var för cirka 30 år sedan. Idag tillverkas dräneringsrören av plast, med en vattengång inne i rören. Dräneringssystemets högsta punkt placerar man under betongplattans lägsta punkt. För 30 år sedan hade man använt en punkt på en högre marknivå.

Undersök marken speciellt där du eventuellt vill placera en stenkista.

Steg 11: Undersöka placeringen av brunnar

Som vi tidigare nämnt så spelar det en stor roll hur brunnarna är placerade och att de används överhuvudtaget. Vissa brunnar kanske har ersatts av någon ny lösning och därför inte används.

• Finns en separat dagvattenbrunn? Dagvattenbrunnen tar i såfall omhand om det vattnet som faller som nederbörd mot taket och via stuprören och (och ev annan tillrinning) når brunnen. Från brunnen är det sedan lämpligt att koppla på sig på kommunens dagvattenssystem. Det rekommenderas också att om möjligt ta omhand om dagvattnet lokalt via infiltration, exempelvis via en stenkista.
• Finns en separat dräneringsbrunn? Dräneringsrören som går längs med husgrunden samlar ihop vattnet som kommer som nederbörd eller når dräneringsledningarna via grundvattnet. Intill husgrunden eller källarväggen ska vattnet snabbt ledas bort till dräneringsledningen tack vare det dränerande materialet (singel, makadam eller liknande)
• Finns inspektionsbrunnar? Se till att du kan rensa brunnar och helst även dräneringsledningar.

Steg 12: Markarbetet – gräva nära källarvägg

Markarbetet vid dränering av en källare innebär att man tar bort icke dränerande material (matjord eller liknande) och frilägger källarens vägg. Betänk följande vid markarbetet för dränering:

• Det går att utföra stora delar av ett dräneringsarbete själv, om man får hjälp från grävmaskin och lastbil för att gräva ut, frakta bort jord och återfylla marken. Många husägare underskattar den stora mängd jord som faktiskt grävs upp under dränering. Du måste till exempel även gräva under hela altaner och flytta dem. Stora växter som buskar måste också flyttas. Områden där det förekommer ledningar för el, vatten, avlopp och bergvärme ska grävas ut för hand.
• När du frilägger källaren är det viktigt att säkra så att marken och grunden inte sätter sig.
• Beställ bortforsling av jord.

Steg 13: Viktigt att få bort asfalten med exempelvis isblästringsmetoden

Som förberedelse för dräneringen av din källare så behöver du avlägsna asfalten från källarytterväggarna.
Ett vanligt sätt att få bort kallasfalten är att använda den så kallade isblästringsmetoden.

Steg 14: Dränerande material

Längst ner i den dräneringssystemet lägger man dränerande material såsom dränerande grus. Det behövs minst tio centimeter dräneringsgrus.

Steg 15: Dräneringsrör – traditionella eller högkvalitativa

Dräneringsrören placeras ut ovanpå det dränerande materialet. Dräneringsrörens diameter bör åtminstone vara sju centimeter och ska ha ett fall på fem millimeter per meter (1:200).
Sedan lägger man ut ytterligare ett lager dräneringsgrus på tio centimeter. På det läggs ut en fiberduk som hindrar systemet att slamma igen, genom att stoppa små partiklar att tränga igenom. Använder du ESS Drän så förespråkar de att du INTE ska använda någon fiberduk som filter. Denna sätter också igen över tid.

På duken lägger man sedan ut ett tredje gruslager. Innan man sedan återfyller med matjord, måste ännu en fiberduk placeras under, som extra skydd mot slamning.

Det finns traditionella dräneringsrör och så finns det högkvalitativa dräneringsrör. De högkvalitativa kostar på en 100 kvm hus cirka 1 900 kr mer. Det är enligt mig värt det.

Dessa rör är som sagt lite billigare.

Läs mer om ESS Drän här.

Steg 16: Koppla ihop dräneringssystemet

Enbart hantverkare med rätt erfarenhet och tillstånd för göra själva anslutningarna av alla rör till det kommunala systemet. Det får du inte göra själv.

Steg 17: Återfyll

Återfyll sedan med dränerande material.

Hur ofta behöver man dränera

Du ska inte dränera om för sakens skull. Fungerar din dränering och du inte har några problem behöver du normalt inte dränera om. Men har du lagt ner dräneringen för mer än 25-30 år sedan bör du utvärdera om dräneringen fungerar tillräckligt bra och göra en utvärdering på ditt hus kring hur vattentransporten bort från ditt hus fungerar.

Dränera platta på mark

Här kommer jag samla bra information som gäller en dränering av en betongplatta på mark. Det finns olika lägen med att dränera platta på mark. Dels nyproduktion och dels renovering.

Dränera platta vid nyproduktion

• Vill du ha info om dränering av platta på mark som del av nyproduktion, se här
• Vill du ha info om dränering av platta på mark för tillbyggnader som del av nyproduktion, se här
• Vill du ha info om dränering av platta på mark för garage som del av nyproduktion, se här

Dränera befintlig platta vid renovering
Ett bra sätt att dränera betongplattan är att gräva närmast plattan och lägga en dränering där i 16/16 och möjligen markduk. Du kan med fördel göra projektet i etapper så du inte underminerar betongplattan. Du skulle exempelvis kunna gräva 4 meter åt gången packa makadam mot grundens undersida, markduk sedan och dräneringsrör. Därefter fylla på med makadam.
Projektet är som synes mycket enklare för en betongplatta än för ett hus med källare.

Frågor och svar om dränering av befintlig betongplatta.

Undvik växter nära husgrunden

Undvik också att plantera växter som buskar och träd för nära markområdet där du dränerar, eftersom rötterna naturligt söker sig till vatten. Om rötterna tränger ner i dräneringsrören kan de fullständigt förstöra dräneringssystemet. Om du ändå vill kunna odla rabatter nära husgrunden bör du välja växter med kortare rötter. Ett annat alternativ är att inte täcka över med jord på dräneringsgrusen. Ur dräneringssynpunkt är det allra bästa att inte alls använda växter eller jord kring husgrunden, utan istället lägga ut marksten eller singel som marklager.

Frågor och svar om dränering

Vi får löpande frågor in till oss om dränering. Här är de frågor som är relevanta för dränering.

Inlägget Dränering av källare och husgrund – vad kostar det? dök först upp på .